Ostfestivalen Stockholm öppnar dörrarna för tionde gången 2024. Firar alltså tio år, precis som Bryggeriet i Götene. Under åren har festivalen varit en härlig källa till inspiration och en viktig kontaktyta för oss. Med åren blivit alltmer etablerad både hos ostintresserade och av branschen.
Lite extra pampigt i år då när landsbygdsministern fick inviga tionde upplagan genom att dela Wrångebäcksosten, en svensk klassiker som numera är ursprungsskyddad enligt EU:s lagstiftning, gjord på opastöriserad ekologisk komjölk. Jo, den beskrivs som klassiker, men är en ost du sällan hittar i butik. Sett till årets ostrapport är det Prästost, Herrgård och Grevé som är konsumenters ostfavorit bland de svenska.
Vad säger affinören om årets osttävling?
Vår mest traditionella osttyp är ju de grynpipiga ostarna. En kategori med många tävlingsbidrag, såklart. Affinör Ulrika Åkesson, från Bryggeriet i Götene, var en bland 25-talet ostkännare som bedömde kategorin vid årets tävling. Intressant att två hantverksmejerier toppar kategorin efter juryns bedömning. Hur gick det i den rundpipiga kategorin, alltså Herrgård-, Grevé-typ? Lite förvirrande kategorisering av de ostar som representerade osttypen. Det visar sig också i resultatlistan när en 12 månaders Prästost från Kalmar mejeri tar silverplatsen. En klassisk grynpipig ost som inte alls är nötig i sin smakkaraktär och inte alls har runda isär skilda pipor.
Den tredje osttypen som räknas bland svenska klassiker är svensk cheddar.
Var fanns cheddarosten 2024? En betydande och viktig del av svensk ostkultur sedan mer än 100 år tillbaka.
Istället bedömdes mer än tiotalet ostar i kategorin Eldost/grillost, en osttyp som seglat upp som ”kassako” för många ostproducenter de senaste åren. Omöjlig att bedöma utan att också bedöma funktionalitet vid tillagning, menar Ulrika.
Hantverksostar vs industriost
Det råder viss förvirring i kunskap om svensk osttradition när en klassisk grynpipig ost vinner silver i kategorin rundpipig ost. Samtidigt ger tävlingen utrymme för smakrika hantverksostar och dessa gör intryck på ostbedömarna. Det visar placeringen i de flesta av ostkategorierna. Ja, faktiskt i åtta av nio kategorier omfattande totalt cirka 100 ostar vann hantverksostar första plats. Kvaliteten är svajig men det finns några riktiga guldkorn som också blir uppmärksammade i resultatlistan. Det är glädjande och ger hopp om fortsatt utveckling av den svenska ostkulturen.
Det saknades tävlingsbidrag från de stora ostproducenterna, menar Ulrika:
Vi vet, efter tio år som affinörer, att smak utvecklas på samma sätt oavsett om det är småskalig eller industriell produktion. Och smaken är en viktig faktor vid val av ost, inte mindre än 75% av tillfrågade konsumenter sätter smaken högst vid Demoskops senaste ostrapport.
Ulrika Åkesson, Bryggeriet i Götene
I alla fall gäller det svensk hårdost, som är vårt fokus. Det är samma naturliga processer som ska vårdas och kontrolleras under en längre lagringstid. Och genom år av bedömningar och provningar med kunder vet vi att smaken uppskattas oavsett tillverkningsmetod. Det är kvaliteten från mjölk till färdiglagad ost som skapar förutsättningar för en god smakupplevelse.