Svensk ost är värd sitt pris

Var osten godare förr? Det är en fråga vi själva burit med oss under många år i yrket. Inte av nostalgi, utan av egen erfarenhet i branschen. För vi minns ostar som satte avtryck. Ostar med tydlig identitet, kraft och karaktär. Ostar som inte bad om ursäkt för sin smak.

  • Vi minns Koggosten från Gällstad.
  • Vi minns Blå Gotland från Stånga.
  • Vi minns Västerviks gräddost.

Ostar som blev kända även utanför Sveriges gränser. Ostar som bar på ett självförtroende.

Sedan mitten av 1990-talet har mycket förändrats i svensk ostproduktion. Mejeristrukturer har lagts om, sortiment har effektiviserats och hyllorna har blivit mer lika varandra. Utbudet är stort, men hur mycket är faktiskt svenskt? Och hur många av de svenska ostarna får den tid och omsorg som krävs för att utveckla djup och komplexitet? Samtidigt vet vi att svensk ost håller världsklass, det är något som inte är som det ska här.

Djurvälfärd håller hög klass – men hur är det med smaken?

Enligt Världsnaturfonden WWF håller svensk mjölkproduktion en hög nivå när det gäller djurvälfärd. Svenska mjölkkor går ute på bete under sommaren enligt lagstiftning, djurhälsan följs upp och antibiotikaanvändningen är ansvarsfullt reglerad. Det betyder friska djur, god råvara och en stabil grund för hög avkastning och god mjölkkvalitet. Men hur är det med sensorisk kvalitet, alltså smaken?

För oss som arbetar med affinage, konsten att mognadslagra och förädla ost, börjar smaken långt innan osten når vår ostkällare. Den börjar på gården. I gräset, stallet. I omsorgen om djuren. I mjölkens sammansättning.

Vårt fokus – den svenska hårdosten

Därför väljer vi nu att i allt större utsträckning arbeta med svensk hårdost. Inte för att stänga ute världen.
Utan för att öppna upp för vår egen potential. Vi tror att svensk mjölk, rätt ystad och lagrad med tålamod, kan ge ostar med samma djup, kristallstruktur och smakintensitet som de mest respekterade europeiska långlagrade ostarna. Men det kräver mod att satsa på tiden. Och det kräver att fler av oss är beredda att värdera hantverket.

Kanske var osten inte godare förr. Men kanske gav vi den mer utrymme att vara det.Vi vill vara med och ge svensk ost den platsen igen.

Kanske gillar du detta också?

  • Ärthummus på ostknäcke

    Det gäller att ta vara på de goda råvaror som vi har i vår närhet, sådant som är en del av vår matkultur. Jag tänker på knäckebröd, ost, ärtor och viltkött. Då skapades den här goda förrätten som jag verkligen vill du ska prova. Knäcke kan du baka själv, eller gör som jag, handla något…

  • Oj, oj, oj ett sånt kalas

    Hittade uppföljaren till den gamla 78-varvaren från 1938 då låten ”Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar” lanserades med stöd från Mjölkcentralen. På baksidan finns en låt om ost som heter ”Oj, oj, oj ett sånt kalas”. 1975 slogs ett antal mejeriföreningar sig samman och bildade Arla. Det var då Arla-kossan lanserades som den…

  • Göteborgs godaste ostbrickor

    Dessa ostbrickor satte affinör Ulrika Åkesson samman inför Ostfestivalen Göteborg som hölls i oktober 2025. Stående ovationer, terroir och elegans Guldklimp från Arla Unika, ÖstersundKristalliserad, med toner av skirat smör och smörkola. Norrländsk mjölk ger extra fjällnära terroir. Caprin från Gide Get, ÅngermanlandKrämig getost med syra och örtighet från norrländska betesmarker. Osten är ett uttryck…

  • Italiensk risotto blir havreotto

    Vi i Sverige älskar att ta in maträtter från andra länder. Jag menar, tänk på hamburgare, sushi, pizza, kebab. Alla dessa utgör idag en del av vår egen matkultur. Idag pratar vi, och även jag,  allt oftare om att handla lokalt, att gynna de lokala livsmedelsproducenterna och vara kreativa med nya smaksättningar. Affinörens osttips har…

  • Vad är det som ger en plats sin smak?

    Är det den bördiga jorden, djuren som betar kullarna, människorna som förädlar råvarorna eller kockarna som förvandlar dem till minnesvärda måltider? För oss som jobbar med smak som kvalitetskriterium för våra svenska källarlagrade hårdostar tror vi att svaret är allt detta, sammantaget. För ingen kan ensam skapa en matdestination. Det är när lantbrukare, mathantverkare, gårdsbutiker,…