Svensk ost är värd sitt pris

Var osten godare förr? Det är en fråga vi själva burit med oss under många år i yrket. Inte av nostalgi, utan av egen erfarenhet i branschen. För vi minns ostar som satte avtryck. Ostar med tydlig identitet, kraft och karaktär. Ostar som inte bad om ursäkt för sin smak.

  • Vi minns Koggosten från Gällstad.
  • Vi minns Blå Gotland från Stånga.
  • Vi minns Västerviks gräddost.

Ostar som blev kända även utanför Sveriges gränser. Ostar som bar på ett självförtroende.

Sedan mitten av 1990-talet har mycket förändrats i svensk ostproduktion. Mejeristrukturer har lagts om, sortiment har effektiviserats och hyllorna har blivit mer lika varandra. Utbudet är stort, men hur mycket är faktiskt svenskt? Och hur många av de svenska ostarna får den tid och omsorg som krävs för att utveckla djup och komplexitet? Samtidigt vet vi att svensk ost håller världsklass, det är något som inte är som det ska här.

Djurvälfärd håller hög klass – men hur är det med smaken?

Enligt Världsnaturfonden WWF håller svensk mjölkproduktion en hög nivå när det gäller djurvälfärd. Svenska mjölkkor går ute på bete under sommaren enligt lagstiftning, djurhälsan följs upp och antibiotikaanvändningen är ansvarsfullt reglerad. Det betyder friska djur, god råvara och en stabil grund för hög avkastning och god mjölkkvalitet. Men hur är det med sensorisk kvalitet, alltså smaken?

För oss som arbetar med affinage, konsten att mognadslagra och förädla ost, börjar smaken långt innan osten når vår ostkällare. Den börjar på gården. I gräset, stallet. I omsorgen om djuren. I mjölkens sammansättning.

Vårt fokus – den svenska hårdosten

Därför väljer vi nu att i allt större utsträckning arbeta med svensk hårdost. Inte för att stänga ute världen.
Utan för att öppna upp för vår egen potential. Vi tror att svensk mjölk, rätt ystad och lagrad med tålamod, kan ge ostar med samma djup, kristallstruktur och smakintensitet som de mest respekterade europeiska långlagrade ostarna. Men det kräver mod att satsa på tiden. Och det kräver att fler av oss är beredda att värdera hantverket.

Kanske var osten inte godare förr. Men kanske gav vi den mer utrymme att vara det.Vi vill vara med och ge svensk ost den platsen igen.

Kanske gillar du detta också?

  • Annorlunda SM-tävling 2020

    Sedan några månader tillbaka finns Bryggeriet i Götene med i Eldrimners sammanställning över mathantverkare i Sverige. Ungefär 1600 mathantverkare finns registrerade med information och lokalisering i landet. På detta sätt når vi ut till fler matintresserade. Det som sägs känneteckna ett mathantverk är att människans hand och kunskap tydligt är med i hela produktionsprocessen där…

  • Varför ska vi äta svensk ost?

    Vi svenskar äter omkring 19 kilo ost per person och år. Det gör osten till mer än en njutningsprodukt, den är en del av vår vardag. Samtidigt är Sverige ett land med starka naturgivna förutsättningar för mjölkproduktion. Vårt klimat, våra betesmarker och vår vallodling har under generationer byggt upp en råvarukvalitet som gett oss ett…

  • Affinören debuterar i SM-jury

    Att få frågan var en ära. Att tacka ja var självklart. I oktober deltog Bryggeriet i Götene vid SM i Mathantverk, där Ulrika Åkesson för första gången fick kliva in i rollen som juryledamot. Årets mästerskap hölls på Högbo Bruk den 15 oktober 2019, i en miljö som andas hantverk och tradition, helt rätt plats för Sveriges främsta…

  • Hantverksostar i österrikiska alperna

    Simmentalkon är en kombinerad köttras och mjölkkornas. I Sverige används kon endast som diko men i övriga världen förekommer den även som mjölkko. Allt sedan de första importerna 1974 har Simmentalrasen ökat i popularitet i Sverige. Den sägs ha ett naturligt väl marmorerat kött. Den ger dock inte de högsta mjölkinvägningstalen enligt svenska mått mätt….

  • En god ost- och potatisrätt att laga tillsammans

    Sportlovstid bjuder in till långsammare dagar och måltider som får ta plats. Sådan mat som lagas i köket medan samtalen pågår, smöret fräser och någon river ost som doftar och ger smaklökarna vårkänslor. Rårakor är för många tillfällen, vardagslunch som festlig kvällsmåltid. Rätten önskar närvaro, men belönar samarbete: Någon river potatis, någon vänder i pannan…

  • Juniorer i beredskap

    Januari är här och oxveckorna är långa, även för en deltidsaffinör. Nyårets glitter och paljetter falnar, kylan biter i och vi går äntligen mot ljusare tider. Eller? God beredskap i Ostkällaren Strax före jul kom försvarsberedningens rapport med uppmaning om att det är tid för handling. Nyligen avslutades Folk och Försvars Rikskonferens som fick extra…