Förälskad i fårost

Mitt matminne av fårost är i tidiga tonåren då vi varje år reste till Grekland på semester. Jag skippade gärna oliver och tomater, men osten – den kunde jag äta hur mycket som helst av. Den där sältan och syrligheten har följt med mig på min matresa sedan dess. Det är dit jag tar mig tillbaka när jag ska samla tankarna efter besöket på gårdsmejeriet Bredsjö Blå. Det de gör är inte traditionellt eller följer någon specifik förutsagd nomenklatur vad gäller sensorik. Det bara smakar och känns så fantastiskt gott! Och efter besöket kan jag förstå varför det är så.

Renrasiga mjölkfår

Det småskaliga mejeriet är byggt kring gårdens fårhållning. Redan från start på 80-talet tog de in ett brett genetiskt material av det ostpreussiska mjölkfåret. Detta berättar mamma Lena när vi besöker gården i juli 2022. Ett noggrant avelsarbete har gett gården en långsiktigt välmående besättning där varje tacka ger 1,5 liter fårmjölk per dag. Protein och fett skiftar över säsong, men generellt har mjölken upp emot dubbel andel fett och protein jämfört med komjölk. Alltså ger mjölken dubbelt så mycket ost per liter mjölk. Fåren får sitt grovfoder från gårdens omgivningar, som bete och som ensilage. Spannmål och andra proteingrödor ges som kraftfoder, även detta från trakten runt Bergslagen. Extra tillskott blir det i form av vassle från ystningsprocessen.

Med känsla och praktisk erfarenhet

I mejeriet görs fårost 2-3 gånger per vecka. Det är Carl-Johan som numera står för den delen. Han, som hållit på med vin i många år, har tillfört en del systematik och teknikoptimering, samtidigt som han fått lära sig leva mer i takt med djuren och livet på gården.  All fårost lagras i den tidigare bruksgårdens mat- och foderförråd. En för det ändamålet väl tilltagen jordkällare. Idag är där fullt med ostar som lagras i allt ifrån några månader till flera år. Dottern Sara är noga med att följa ostarnas utveckling under lagringstiden. All ost är i princip såld så snart den ystats. Ja, förutom det som serveras i gårdens välbesökta ostcafé. Under säsong har de cirka 150 besökare per dag i det allmogeinspirerade cafét. Eftersom  både Sara och Carl-Johan är vin- och dryckeskunniga finns ett väl utvalt utbud av drycker,  till deras ostar. 

Många småskaliga mejerier nämns idag som gårdsmejerier. Oavsett om det är en mjölkgård eller bara en lantlig miljö där man ystar ost av inköpt mjölk. Det finns inget svenskt ord för de som har djuren, ystar, lagrar och säljer på ett och samma ställe. På franska kallas detta fermier, på engelska farmsted. Bredsjö Blå är fermier/farmsted. Omtanken om djuren, känslan för kvalitet på mjölk och kunskap om smak finns så att säga i väggarna. Och förs över från en generation till en annan. För idag är det Sara och Carl-Johan som i huvudsak driver mejeriet och caféet, med fortsatt gott stöd och handtag från Saras föräldrar.

Fårostar med smak

Bredsjö Hård är en småost av fårmjölk som coatas och lagras upp till ett år. En ung Bredsjö Hård har en tydlig syrlighet och markant sälta. Ja, lite som jag minns grekisk Kefalotyri. Bredsjö Hård benämns dock oftare som en svensk variant på den italienska Pecorinoosten, som ju är mer välkänd för oss svenskar. En längre lagrad Bredsjö Hård ger en rundare smakbild, torrare konsistens. En fårost som kan få många att förvånas över hur gott fårost kan smaka!

Bredsjö Blå är en mjukost med blåmögelost som lagras länge, upp emot ett år. Som kanske framgått är smaken högt prioriterad här i Bredsjö. Många års erfarenhet har visat att en kallare och längre lagring ger en angenämare smakutveckling. Men blåmögeltillväxten får stå tillbaka. Den yngre Bredsjö Blå är såklart krämigast och lite mer busig i smaken. Den långlagrade är mer aromatisk med endast svaga mineraltoner men med tydlig sälta. Fortfarande efter 12 månader ger den en god munkänsla vilket också bidrar till en fyllighet i smaken. En fårost i världsklass, om du frågar mig.

Ulrika Åkesson
Fromager/Affinör

Kanske gillar du detta också?

  • När pizza kom till Sverige

    Pizzan hade funnits i Sverige sedan 1940-talet, men det var först under 1970-talet som den slog igenom på bred front. Den kändes exotisk och spännande. Men hemma i många kök, som i mitt barndomshem, blev den snabbt något annat: vardagslyx. Jag minns när min mamma introducerade pizza i början av 70-talet. Det var ingen överlastad…

  • Affinören – en mathantverkare

    En hög mjölkkvalitet och kunnig mejerist är viktiga förutsättningar för god ätkvalitet. Smakutveckling sker till stor del under mognadslagringen. Det är variationen i den kemiska processen under lagring som ger affinören utrymme för sin del av mathantverket. Ystaren sätter förutsättningarna.
 Affinören verkställer intentionen och matchar den till vald målgrupp och applikation. ”Affinörens fokus ligger i…

  • Affinören stärker ostens goda

    Under mognadslagringen bevakar och stödjer affinören de processer som påverkar ostens smak och konsistens. Proteinet bryts ner av löpe och mjölksyrebakterier, vilket kommer påverka ostens konsistens och smak. Fettet bryts också ner och när fettsyror frigörs sätts en stor del av ostens smak. Laktos bryts ner först och bidrar till hålsättning i osten, till exempel…

  • Italiensk risotto blir havreotto

    Vi i Sverige älskar att ta in maträtter från andra länder. Jag menar, tänk på hamburgare, sushi, pizza, kebab. Alla dessa utgör idag en del av vår egen matkultur. Idag pratar vi, och även jag,  allt oftare om att handla lokalt, att gynna de lokala livsmedelsproducenterna och vara kreativa med nya smaksättningar. Affinörens osttips har…

  • En god ost- och potatisrätt att laga tillsammans

    Sportlovstid bjuder in till långsammare dagar och måltider som får ta plats. Sådan mat som lagas i köket medan samtalen pågår, smöret fräser och någon river ost som doftar och ger smaklökarna vårkänslor. Rårakor är för många tillfällen, vardagslunch som festlig kvällsmåltid. Rätten önskar närvaro, men belönar samarbete: Någon river potatis, någon vänder i pannan…