Hantverksostar i österrikiska alperna

Simmentalkon är en kombinerad köttras och mjölkkornas. I Sverige används kon endast som diko men i övriga världen förekommer den även som mjölkko. Allt sedan de första importerna 1974 har Simmentalrasen ökat i popularitet i Sverige. Den sägs ha ett naturligt väl marmorerat kött. Den ger dock inte de högsta mjölkinvägningstalen enligt svenska mått mätt. I alperna däremot ses den ofta inom mjölkkobesättningar där deras goda foderomvandlingsförmåga gör den välanpassad.

I mars 2020 gjorde Bryggeriet i Götenes Ulrika Åkesson en studieresa till Österrike för att lära sig mer om österrikisk småskalig livsmedelsproduktion. Av de drygt 53 000 kobönder hålls fortfarande idag en stor andel mjölkkobesättningar (drygt 530 000 mjölkkor av totalt 758 000 nötkreatur) enligt Federal Association of Austrian Cattle Breeders. Rasen Fleckvieh var ständigt närvarande utmed de smala alpvägarna och vid de mjölkgårdar som besöktes var det just denna ras som nyttjades för mjölkproduktion. Simmental och Fleckieh är samma koras.

God kvalitet på litet gårdsmejeri

Bland annat besökte vi familjen Klaushofer i Faistenau norr om Salzburg. De gör en egen hemost av lågpastöriserad mjölk från korasen Fleckvieh/Simmental. Familjen Klaushofer menar att köttet inte håller tillräcklig hög kvalitet, däremot är den utmärkt för ostproduktion. Det visar inte minst väggarna i familjens restaurang som pryds av mängder med utmärkelser för deras ostar. Korna utfodras med vall och hö, inget ensilage används. Fetthalten på mjölken är runt 3,9-4,5. Ostarna är pressade, grynpipiga ostar som våtbehandlas med bakteriekultur för snabbare smakutveckling. Man tillför även smak genom kryddor i ostmassan och på ytan. 6 kg ostar tillverkas i varianterna klassisk hemost, bockhornsklöverfröost (i ostmassan), chiliost (i ostmassan); blomost (ytkrydda) och örtost (ytkrydda). Deras mejeri är medlem i en branschorganisation som kontrollerar osten och två gånger per år bedöms osten sensoriskt. Den sensoriska bedömningen görs av en smakpanel som bedömer smak, konsistens, utseende och textur.

Osten höll hög kvalitet, menar Ulrika, som fick möjlighet att provsmaka deras hemostar, både naturella och kryddade. Form, textur och konsistens höll hög klass. Detta är ännu ett gott exempel på det som kallas Fermier eller Farmsted cheese, det vill säga att man ystar ost från egen mjölkgård. Ostar producerade med en känsla av noggrannhet och kärlek till både råvara och djuren. ”Skulle gärna velat lagra dem längre, förutsättningar för god smakutveckling över tid fanns där, vilket jag också tipsade Herrn Klaushofer om vid besöket”.

Ulrika Åkesson, Fromager
Bryggeriet i Götene

Kanske gillar du detta också?

  • Svensk ost förtjänar mer smak

    Vad är det egentligen som ger en ost sin själ? Är det mjölken? Korna? Foder? Ystningen? Ja, allt spelar roll. Men också allt det som händer efteråt. Skillnaden mellan olika ytbehandling, en svensk vaxad hårdost och en europeisk hårdost med naturlig skorpa sitter inte bara i receptet, den sitter i historien. I hundraårig kunskap om djurhållning…

  • Njut en ostgratinerad löksoppa

    Det finns rätter som bär på mer historia än man först anar. Den gratinerade löksoppan är en sådan. Enkel i sina råvaror: lök, buljong, bröd och ost; men med ett djup som bara tid och tålamod kan skapa. Rätten har sina rötter i Frankrike, där den blev känd som soupe à l’oignon gratinée, särskilt förknippad med…

  • Osten som måltidsupplevelse

    Borde vi tänka om, förändra vårt synsätt när det gäller ost generellt och kanske ännu mer när det gäller svensk ost? Jo, jag menar det. Svensk ost är så mycket mer än ett livsmedel, en källa till protein och viktiga näringsämnen. Att vi som jobbar med våra ostar dagligen tycker så, är inte så konstigt,…

  • Oj, oj, oj ett sånt kalas

    Hittade uppföljaren till den gamla 78-varvaren från 1938 då låten ”Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar” lanserades med stöd från Mjölkcentralen. På baksidan finns en låt om ost som heter ”Oj, oj, oj ett sånt kalas”. 1975 slogs ett antal mejeriföreningar sig samman och bildade Arla. Det var då Arla-kossan lanserades som den…

  • Hårdost av mjölk från Jerseykor

    Vi på Bryggeriet i Götene provar hela tiden nya ostar, dels för att utveckla våra kunskaper om hårdost, dels för att hitta nya ostämnen att lagra i vårt mognadsklimat. På det småskaliga ysteriet Jernveden på Jylland, vackert beläget på det danska Vestlandet produceras traditionell dansk kittost av Danbotyp. Vi har testat deras single farm Danbo…

  • En ostkultur i ständig förändring

    Vår matkultur idag påverkas i allt mer utsträckning av människors intoleranser och allergier. Matindustrin ser idag mjölkproteinallergiker och laktosintoleranta som en kundgrupp med hög betalningsvillighet för mjölkalternativ som vi kanske inte vet så mycket om de långsiktiga effekterna av. Man kan fundera över varför vi är mer känsliga för mjölkprodukter idag än för hundra år…