Tionde upplagan av Ostfestivalen

Ostfestivalen Stockholm öppnar dörrarna för tionde gången 2024. Firar alltså tio år, precis som Bryggeriet i Götene. Under åren har festivalen varit en härlig källa till inspiration och en viktig kontaktyta för oss. Med åren blivit alltmer etablerad både hos ostintresserade och av branschen.

Lite extra pampigt i år då när landsbygdsministern fick inviga tionde upplagan genom att dela Wrångebäcksosten, en svensk klassiker som numera är ursprungsskyddad enligt EU:s lagstiftning, gjord på opastöriserad ekologisk komjölk. Jo, den beskrivs som klassiker, men är en ost du sällan hittar i butik. Sett till årets ostrapport är det Prästost, Herrgård och Grevé som är konsumenters ostfavorit bland de svenska.

Vad säger affinören om årets osttävling?

Vår mest traditionella osttyp är ju de grynpipiga ostarna. En kategori med många tävlingsbidrag, såklart. Affinör Ulrika Åkesson, från Bryggeriet i Götene, var en bland 25-talet ostkännare som bedömde kategorin vid årets tävling. Intressant att två hantverksmejerier toppar kategorin efter juryns bedömning. Hur gick det i den rundpipiga kategorin, alltså Herrgård-, Grevé-typ? Lite förvirrande kategorisering av de ostar som representerade osttypen. Det visar sig också i resultatlistan när en 12 månaders Prästost från Kalmar mejeri tar silverplatsen. En klassisk grynpipig ost som inte alls är nötig i sin smakkaraktär och inte alls har runda isär skilda pipor.

Den tredje osttypen som räknas bland svenska klassiker är svensk cheddar.

Var fanns cheddarosten 2024? En betydande och viktig del av svensk ostkultur sedan mer än 100 år tillbaka.

Istället bedömdes mer än tiotalet ostar i kategorin Eldost/grillost, en osttyp som seglat upp som ”kassako” för många ostproducenter de senaste åren. Omöjlig att bedöma utan att också bedöma funktionalitet vid tillagning, menar Ulrika.

Hantverksostar vs industriost

Det råder viss förvirring i kunskap om svensk osttradition när en klassisk grynpipig ost vinner silver i kategorin rundpipig ost. Samtidigt ger tävlingen utrymme för smakrika hantverksostar och dessa gör intryck på ostbedömarna. Det visar placeringen i de flesta av ostkategorierna. Ja, faktiskt i åtta av nio kategorier omfattande totalt cirka 100 ostar vann hantverksostar första plats. Kvaliteten är svajig men det finns några riktiga guldkorn som också blir uppmärksammade i resultatlistan. Det är glädjande och ger hopp om fortsatt utveckling av den svenska ostkulturen.
Det saknades tävlingsbidrag från de stora ostproducenterna, menar Ulrika:

Vi vet, efter tio år som affinörer, att smak utvecklas på samma sätt oavsett om det är småskalig eller industriell produktion. Och smaken är en viktig faktor vid val av ost, inte mindre än 75% av tillfrågade konsumenter sätter smaken högst vid Demoskops senaste ostrapport.
Ulrika Åkesson, Bryggeriet i Götene

I alla fall gäller det svensk hårdost, som är vårt fokus. Det är samma naturliga processer som ska vårdas och kontrolleras under en längre lagringstid. Och genom år av bedömningar och provningar med kunder vet vi att smaken uppskattas oavsett tillverkningsmetod. Det är kvaliteten från mjölk till färdiglagad ost som skapar förutsättningar för en god smakupplevelse.

Kanske gillar du detta också?

  • En god ost- och potatisrätt att laga tillsammans

    Sportlovstid bjuder in till långsammare dagar och måltider som får ta plats. Sådan mat som lagas i köket medan samtalen pågår, smöret fräser och någon river ost som doftar och ger smaklökarna vårkänslor. Rårakor är för många tillfällen, vardagslunch som festlig kvällsmåltid. Rätten önskar närvaro, men belönar samarbete: Någon river potatis, någon vänder i pannan…

  • När pizza kom till Sverige

    Pizzan hade funnits i Sverige sedan 1940-talet, men det var först under 1970-talet som den slog igenom på bred front. Den kändes exotisk och spännande. Men hemma i många kök, som i mitt barndomshem, blev den snabbt något annat: vardagslyx. Jag minns när min mamma introducerade pizza i början av 70-talet. Det var ingen överlastad…

  • Svensk ost förtjänar mer smak

    Vad är det egentligen som ger en ost sin själ? Är det mjölken? Korna? Foder? Ystningen? Ja, allt spelar roll. Men också allt det som händer efteråt. Skillnaden mellan olika ytbehandling, en svensk vaxad hårdost och en europeisk hårdost med naturlig skorpa sitter inte bara i receptet, den sitter i historien. I hundraårig kunskap om djurhållning…

  • Varför ska vi äta svensk ost?

    Vi svenskar äter omkring 19 kilo ost per person och år. Det gör osten till mer än en njutningsprodukt, den är en del av vår vardag. Samtidigt är Sverige ett land med starka naturgivna förutsättningar för mjölkproduktion. Vårt klimat, våra betesmarker och vår vallodling har under generationer byggt upp en råvarukvalitet som gett oss ett…

  • Vinterns smaker på knäcke

    När vinterljuset är som blekast och luften klar och hög, längtar vi efter smaker som är djupa, varma och lite långsamma. Sådana som får ta plats. Sådana som stannar kvar. Veckans osttips är en enkel men lyxig kombination:Bryggeriets Sörbo på knäckebröd med rödvinskokta fikon. Bryggeriets Sörbo är en hårdost med tydlig karaktär. Den är nötig,…

  • Hyllning till samisk matkultur

    6 februari firas samernas nationaldag. Deras kultur kretsar kring renskötsel och har funnits i vårt land i minst ett par tusen år. Till en början jagade jägarfolken i norr vilda renar och sedan 1600-talet har renskötsel funnits etablerad i större skala. Samer har hushållning av råvaror sedan generationer i blodet. Och Souvas, det lättrökta renköttet,…