Hantverksostar i österrikiska alperna

Simmentalkon är en kombinerad köttras och mjölkkornas. I Sverige används kon endast som diko men i övriga världen förekommer den även som mjölkko. Allt sedan de första importerna 1974 har Simmentalrasen ökat i popularitet i Sverige. Den sägs ha ett naturligt väl marmorerat kött. Den ger dock inte de högsta mjölkinvägningstalen enligt svenska mått mätt. I alperna däremot ses den ofta inom mjölkkobesättningar där deras goda foderomvandlingsförmåga gör den välanpassad.

I mars 2020 gjorde Bryggeriet i Götenes Ulrika Åkesson en studieresa till Österrike för att lära sig mer om österrikisk småskalig livsmedelsproduktion. Av de drygt 53 000 kobönder hålls fortfarande idag en stor andel mjölkkobesättningar (drygt 530 000 mjölkkor av totalt 758 000 nötkreatur) enligt Federal Association of Austrian Cattle Breeders. Rasen Fleckvieh var ständigt närvarande utmed de smala alpvägarna och vid de mjölkgårdar som besöktes var det just denna ras som nyttjades för mjölkproduktion. Simmental och Fleckieh är samma koras.

God kvalitet på litet gårdsmejeri

Bland annat besökte vi familjen Klaushofer i Faistenau norr om Salzburg. De gör en egen hemost av lågpastöriserad mjölk från korasen Fleckvieh/Simmental. Familjen Klaushofer menar att köttet inte håller tillräcklig hög kvalitet, däremot är den utmärkt för ostproduktion. Det visar inte minst väggarna i familjens restaurang som pryds av mängder med utmärkelser för deras ostar. Korna utfodras med vall och hö, inget ensilage används. Fetthalten på mjölken är runt 3,9-4,5. Ostarna är pressade, grynpipiga ostar som våtbehandlas med bakteriekultur för snabbare smakutveckling. Man tillför även smak genom kryddor i ostmassan och på ytan. 6 kg ostar tillverkas i varianterna klassisk hemost, bockhornsklöverfröost (i ostmassan), chiliost (i ostmassan); blomost (ytkrydda) och örtost (ytkrydda). Deras mejeri är medlem i en branschorganisation som kontrollerar osten och två gånger per år bedöms osten sensoriskt. Den sensoriska bedömningen görs av en smakpanel som bedömer smak, konsistens, utseende och textur.

Osten höll hög kvalitet, menar Ulrika, som fick möjlighet att provsmaka deras hemostar, både naturella och kryddade. Form, textur och konsistens höll hög klass. Detta är ännu ett gott exempel på det som kallas Fermier eller Farmsted cheese, det vill säga att man ystar ost från egen mjölkgård. Ostar producerade med en känsla av noggrannhet och kärlek till både råvara och djuren. ”Skulle gärna velat lagra dem längre, förutsättningar för god smakutveckling över tid fanns där, vilket jag också tipsade Herrn Klaushofer om vid besöket”.

Ulrika Åkesson, Fromager
Bryggeriet i Götene

Kanske gillar du detta också?

  • Svensk ost förtjänar mer smak

    Vad är det egentligen som ger en ost sin själ? Är det mjölken? Korna? Foder? Ystningen? Ja, allt spelar roll. Men också allt det som händer efteråt. Skillnaden mellan olika ytbehandling, en svensk vaxad hårdost och en europeisk hårdost med naturlig skorpa sitter inte bara i receptet, den sitter i historien. I hundraårig kunskap om djurhållning…

  • När pizza kom till Sverige

    Pizzan hade funnits i Sverige sedan 1940-talet, men det var först under 1970-talet som den slog igenom på bred front. Den kändes exotisk och spännande. Men hemma i många kök, som i mitt barndomshem, blev den snabbt något annat: vardagslyx. Jag minns när min mamma introducerade pizza i början av 70-talet. Det var ingen överlastad…

  • Vinterns smaker på knäcke

    När vinterljuset är som blekast och luften klar och hög, längtar vi efter smaker som är djupa, varma och lite långsamma. Sådana som får ta plats. Sådana som stannar kvar. Veckans osttips är en enkel men lyxig kombination:Bryggeriets Sörbo på knäckebröd med rödvinskokta fikon. Bryggeriets Sörbo är en hårdost med tydlig karaktär. Den är nötig,…

  • Affinören tipsar om svensk ost till nyår

    Till skillnad från julmaten är nyårsmaten lyxigare, festligare och råvarorna har inte lika stark lokal prägel. Och nyårsfirandet är ju en mer internationell fest, vilket kanske gör att vi tappar bort en del av den svenska matkulturen när vi sätter nyårsmenyn. Inför festen rådgör affinören med chatGPT. Svensk ost saknas på menyn Vi som gillar…

  • SM-deltävling i utomhusmatlagning

    1 juni 2019 hölls en av deltävlingarna i svenska mästerskapstävling i utomhusmatlagning på Kinnekulle. Fem lag tävlade om de två platserna till finalen som hålls i Skövde i september. Juryn bestod av Ulrika Åkesson, Bryggeriet i Götene, Kenneth Johnsson, Triplus vin och Ole-Magnus Aamdal, kökchef Sockerfabriken. Bland annat bedömdes smak, presentation, komposition och svinn. Vi som…