Tacka fäboden för osten

I sommar besökte vi en av Skandinaviens äldsta och största fäbodar. Bastberget, ensligt och omgivet av skogs- och myrmark, är idag ett avslutat kapitel i vår agrara historia. Ändå en märkbar del av vårt mejerikulturarv.

Uppe på Bastberget, med utsikt över skogslandskapet, låg ett 150-tal byggnader, överraskande många bevarade. Byggnaderna bestod av låga grå små timmerhus med, som jag antar då, gräsbevuxna tak. Detta var en stor arbetsplats på 1800-talet. Nu helt öde, tyst. Enstaka koskällor från ett par unga kalvar, några höns, en nyfiken ponny, några får med lamm. En idyllisk miljö utan till synes el- eller dieseldrift, bara någon enstaka solfångare.

Jag försöker föreställa mig hur det var en gång. Då med unga kvinnor och barn som trängdes i de små fäbodarna och visthusen. Tvättat linne på sträck, mjölkkannor som hängde uppochner på tork. Koskällor som ständigt ljöd i de lummiga, frodiga inhägnade markerna. Får som bräkte och såg efter sina nyfödda lamm. Höns och tuppar som jagades av barnen runt de grå små husen. Kvinnor fullt sysselsatta med att mjölka korna som släppt sina kalvar och nu gav mjölk till hushållet. Andra som satt och kärnade smör. Och andra ystade ost och kokade messmör.

Hushållsekonomi blev matkultur

Fäbodarna gav livsnödvändiga produkter till familjerna inför den kalla bistra vintern nere i byarna. Där, på marker nära byn, hässjades och bärgades hö som skulle bli vinterfoder till djuren när de kom tillbaka från fäbodarna. Så var det i jordbrukarsamhället i flera delar av Sverige, där marker runt gården inte klarade att mätta alla människor och djur.

Då fick familjens unga kvinnor och barn bege sig långt hemifrån med gårdens djur. Ett ansvarsfullt och hårt arbete. En väsentlig del av dåvarande hushållningsekonomin. Fäbodarna var högt värderade med deras levande matlager, dåtidens beredskapslager i oroliga tider. Idag är det historia. Alldeles tyst och stilla ligger Bastbergets fäbodar kvar, som ett mejerikulturarv.

Bilderna är från Bastberget som har haft oavbruten fäboddrift i 400 år.

Text och foto Ulrika Åkesson

Kanske gillar du detta också?

  • Vad gör en affinör?

    Med stor sannolikhet har du en ost i ditt kylskåp. Eller flera. Ost är sedan länge en basvara, som pålägg eller snacks, eller som en egen del av en bättre meny. Och variationen är oändlig. Starka, milda, billiga och väldigt dyra. Hur kan det vara så olika? Vad är det som gör att din favoritost…

  • Smaken av en plats

    Före detta elev återvände som föreläsare till Fromagerutbildningen på Restaurangakademin: Kunskap växer när den delas. Det var av den anledningen som Bryggeriets affinör tog sig an uppdraget som föreläsare på Fromagerutbildning. Restaurangakademien är ett kunskapscentrum i Stockholm som erbjuder utbildningar och inspiration för professionella inom restaurangbranschen, med målet att utveckla svensk gastronomi på högsta nivå….

  • Nu röker vi igen

    Det var ett tag sedan vi introducerade Bryggeriets Rökta, vår egen kallrökta hårdost. Osten är en grynpipig vällagrad ost, producerad av skaraborgsk komjölk vid ysteriet i Götene. Mognadslagrad i Bryggeriets källarklimat. Själva rökningen står det lilla småskaliga charkuteriet i Essunga för. Här kan vi lita på att Jerker Sjöberg tar väl hand om våra ostar…

  • Hantverksostar i österrikiska alperna

    Simmentalkon är en kombinerad köttras och mjölkkornas. I Sverige används kon endast som diko men i övriga världen förekommer den även som mjölkko. Allt sedan de första importerna 1974 har Simmentalrasen ökat i popularitet i Sverige. Den sägs ha ett naturligt väl marmorerat kött. Den ger dock inte de högsta mjölkinvägningstalen enligt svenska mått mätt….

  • Must och ost del 1

    Kombination av mat och dryck är spännande och kan ge dig en ännu godare smakupplevelse. Vi på Bryggeriet i Götene är nyfikna på must. Äpple är en del av vår matkultur, precis som våra ostar. Därför kommer här resultat av vår första kombinationsprovning av must och ost. Ostar som testas är: Svensk cheddar 28 månader,…

  • Hyllning till samisk matkultur

    6 februari firas samernas nationaldag. Deras kultur kretsar kring renskötsel och har funnits i vårt land i minst ett par tusen år. Till en början jagade jägarfolken i norr vilda renar och sedan 1600-talet har renskötsel funnits etablerad i större skala. Samer har hushållning av råvaror sedan generationer i blodet. Och Souvas, det lättrökta renköttet,…