Tacka fäboden för osten

I sommar besökte vi en av Skandinaviens äldsta och största fäbodar. Bastberget, ensligt och omgivet av skogs- och myrmark, är idag ett avslutat kapitel i vår agrara historia. Ändå en märkbar del av vårt mejerikulturarv.

Uppe på Bastberget, med utsikt över skogslandskapet, låg ett 150-tal byggnader, överraskande många bevarade. Byggnaderna bestod av låga grå små timmerhus med, som jag antar då, gräsbevuxna tak. Detta var en stor arbetsplats på 1800-talet. Nu helt öde, tyst. Enstaka koskällor från ett par unga kalvar, några höns, en nyfiken ponny, några får med lamm. En idyllisk miljö utan till synes el- eller dieseldrift, bara någon enstaka solfångare.

Jag försöker föreställa mig hur det var en gång. Då med unga kvinnor och barn som trängdes i de små fäbodarna och visthusen. Tvättat linne på sträck, mjölkkannor som hängde uppochner på tork. Koskällor som ständigt ljöd i de lummiga, frodiga inhägnade markerna. Får som bräkte och såg efter sina nyfödda lamm. Höns och tuppar som jagades av barnen runt de grå små husen. Kvinnor fullt sysselsatta med att mjölka korna som släppt sina kalvar och nu gav mjölk till hushållet. Andra som satt och kärnade smör. Och andra ystade ost och kokade messmör.

Hushållsekonomi blev matkultur

Fäbodarna gav livsnödvändiga produkter till familjerna inför den kalla bistra vintern nere i byarna. Där, på marker nära byn, hässjades och bärgades hö som skulle bli vinterfoder till djuren när de kom tillbaka från fäbodarna. Så var det i jordbrukarsamhället i flera delar av Sverige, där marker runt gården inte klarade att mätta alla människor och djur.

Då fick familjens unga kvinnor och barn bege sig långt hemifrån med gårdens djur. Ett ansvarsfullt och hårt arbete. En väsentlig del av dåvarande hushållningsekonomin. Fäbodarna var högt värderade med deras levande matlager, dåtidens beredskapslager i oroliga tider. Idag är det historia. Alldeles tyst och stilla ligger Bastbergets fäbodar kvar, som ett mejerikulturarv.

Bilderna är från Bastberget som har haft oavbruten fäboddrift i 400 år.

Text och foto Ulrika Åkesson

Kanske gillar du detta också?

  • SM-deltävling i utomhusmatlagning

    1 juni 2019 hölls en av deltävlingarna i svenska mästerskapstävling i utomhusmatlagning på Kinnekulle. Fem lag tävlade om de två platserna till finalen som hålls i Skövde i september. Juryn bestod av Ulrika Åkesson, Bryggeriet i Götene, Kenneth Johnsson, Triplus vin och Ole-Magnus Aamdal, kökchef Sockerfabriken. Bland annat bedömdes smak, presentation, komposition och svinn. Vi som…

  • Hyllning till samisk matkultur

    6 februari firas samernas nationaldag. Deras kultur kretsar kring renskötsel och har funnits i vårt land i minst ett par tusen år. Till en början jagade jägarfolken i norr vilda renar och sedan 1600-talet har renskötsel funnits etablerad i större skala. Samer har hushållning av råvaror sedan generationer i blodet. Och Souvas, det lättrökta renköttet,…

  • Osten som måltidsupplevelse

    Borde vi tänka om, förändra vårt synsätt när det gäller ost generellt och kanske ännu mer när det gäller svensk ost? Jo, jag menar det. Svensk ost är så mycket mer än ett livsmedel, en källa till protein och viktiga näringsämnen. Att vi som jobbar med våra ostar dagligen tycker så, är inte så konstigt,…

  • Vi växlar upp och önskar God Jul

    När vi ser tillbaka på året som gått gör vi det med stolthet, men framför allt med blicken riktad framåt. Under året har vi haft förmånen att möta många nyfikna och engagerade ostälskare på våra provningar. Samtal om mjölk, mognad, textur och smak har fyllt rummet. Våra större arrangemang som Vårrundan och Höstrundan har samlat…

  • Paret som lever för osten

    Texten publicerad i Nya Lidköpings Tidning 17 juli 2024. Text och foto: Cecilia Isberg. Det började med en passion för ost och egen lagring av cheddar hemma att bjuda vännerna på. – Vi vill lyfta in den svenska hårdosten i finrummet, säger Ulrika Åkesson. Sedan 2014 köper Göteneparet in ung hårdost och mognadslagrar den i…

  • En god ost- och potatisrätt att laga tillsammans

    Sportlovstid bjuder in till långsammare dagar och måltider som får ta plats. Sådan mat som lagas i köket medan samtalen pågår, smöret fräser och någon river ost som doftar och ger smaklökarna vårkänslor. Rårakor är för många tillfällen, vardagslunch som festlig kvällsmåltid. Rätten önskar närvaro, men belönar samarbete: Någon river potatis, någon vänder i pannan…