En god ost- och potatisrätt att laga tillsammans

Sportlovstid bjuder in till långsammare dagar och måltider som får ta plats. Sådan mat som lagas i köket medan samtalen pågår, smöret fräser och någon river ost som doftar och ger smaklökarna vårkänslor. Rårakor är för många tillfällen, vardagslunch som festlig kvällsmåltid. Rätten önskar närvaro, men belönar samarbete: Någon river potatis, någon vänder i pannan och någon annan står redo med osten. Lägg till gravad lax eller röding, en klick crème fraîche eller smetana och kanske lite rom när det känns festligt. Det är enkelt men generöst, och lika gott oavsett tillfälle. Receptet är anpassat till parmiddagen, men kan lätt skalas upp för hela familjen, släkten eller kompisgänget.

Du kan behöva förbereda laxen/rödingen om du gravar själv. Gör så här:

Gravad röding (2 portioner)
200 g röding eller lax med skinn(tinad)
1 msk salt
1 msk socker
mortlade dillfrön
droppar av äppelcidervinäger
Blanda, gnid in fisken. Lägg i plastpåse i kylen över natt eller minst 3 timmar.

Rårakor
3 fasta potatisar, gärna amandine, rives råa
150 g Källarlagrad Rödbrokig, rives fint
smör till stekning

Rödkålssallad
Strimla rödkål fint.
Häll rykande hett vatten över. Låt stå 5 minuter.
Häll av och skölj kålen.
Riv äpple, gärna aroma med skal. Blanda med rödkål. Salta.

Stek rårakorna gyllene på båda sidor.
Servera genast med creme fraiche eller Smetana, röding eller lax och rödkålssallad.

Källarlagrad Rödbrokig är en 12 kg stor rund grynpipig ost som tillverkats i Falköpings mejeri. Denna hårdost är något alldeles extra, skapad av mjölk från en traditionell svensk ko-ras: Svensk röd och vit boskap (SRB). Det är en genuin svensk mjölkko-ras som funnits sedan 1928, med en historia djupt rotad i svenska mjölkgårdar.

Det finns idag svensk Röding att få tag i, även om man behöver anstränga sig något. Detta beror på att det idag sker återinplantering, bland annat i Småland. Röding (#SalvelinusAlpinus) är ett bra svenskt alternativ till odlad lax.

Kanske gillar du detta också?

  • Fermier – vad är det?

    Inom fransk ostproduktion finns begreppet Fermier eller Artisanal, båda anses som viktiga kvalitetsbegrepp inom den franska ostkulturen. Båda dessa begrepp har en tydlig koppling till det man inom vinvärlden kallar för terroir. För att få kalla att en ostsort är Fermier eller Artisanal krävs att hela produktionskedjan är kopplad till en och samma gård/gårdar. Mejeriet…

  • Hjortcarpaccio med ostkräm

    Wow! Året är snart slut och vi går snart in i 2022. Nu ser vi framåt och längtar efter festliga kalas och möten med härliga människor. Här är affinörens osttips till nyår: Carpaccio på hjort med ljuvlig ostkräm (4 personer) Ingredienser carpaccio400 g halvfryst hjortfilé40 g pinjenötter30 g bryggerietsalpostBasilikablad1 msk olivolja1 tsk balsamvinägerflingsaltnymalen svartpeppar Ingredienser…

  • Osten som måltidsupplevelse

    Borde vi tänka om, förändra vårt synsätt när det gäller ost generellt och kanske ännu mer när det gäller svensk ost? Jo, jag menar det. Svensk ost är så mycket mer än ett livsmedel, en källa till protein och viktiga näringsämnen. Att vi som jobbar med våra ostar dagligen tycker så, är inte så konstigt,…

  • Juniorer i beredskap

    Januari är här och oxveckorna är långa, även för en deltidsaffinör. Nyårets glitter och paljetter falnar, kylan biter i och vi går äntligen mot ljusare tider. Eller? God beredskap i Ostkällaren Strax före jul kom försvarsberedningens rapport med uppmaning om att det är tid för handling. Nyligen avslutades Folk och Försvars Rikskonferens som fick extra…

  • Vad är det som ger en plats sin smak?

    Är det den bördiga jorden, djuren som betar kullarna, människorna som förädlar råvarorna eller kockarna som förvandlar dem till minnesvärda måltider? För oss som jobbar med smak som kvalitetskriterium för våra svenska källarlagrade hårdostar tror vi att svaret är allt detta, sammantaget. För ingen kan ensam skapa en matdestination. Det är när lantbrukare, mathantverkare, gårdsbutiker,…

  • En ostkultur i ständig förändring

    Vår matkultur idag påverkas i allt mer utsträckning av människors intoleranser och allergier. Matindustrin ser idag mjölkproteinallergiker och laktosintoleranta som en kundgrupp med hög betalningsvillighet för mjölkalternativ som vi kanske inte vet så mycket om de långsiktiga effekterna av. Man kan fundera över varför vi är mer känsliga för mjölkprodukter idag än för hundra år…