Svensk ost förtjänar mer smak

Vad är det egentligen som ger en ost sin själ? Är det mjölken? Korna? Foder? Ystningen?

Ja, allt spelar roll. Men också allt det som händer efteråt.

Skillnaden mellan olika ytbehandling, en svensk vaxad hårdost och en europeisk hårdost med naturlig skorpa sitter inte bara i receptet, den sitter i historien. I hundraårig kunskap om djurhållning och i många timmars innovation i stall och mejeri. I mikroklimatet i lagringsrummet. I hur osten vänds, borstas, tvättas och får vila. I modet att låta tiden göra sitt.

För oss på Bryggeriet i Götene är det just där passionen tar vid.

Vi vill vara affinörer.

Ordet kommer från franskans affinage – konsten att förädla ost genom mognadslagring. Ulrika Åkessons utbildning hos Academie MonS gav ytterligare fördjupning i detta hantverk: att förstå hur temperatur, luftfuktighet, bakteriekulturer och tid samverkar för att utveckla smak, textur och arom. När en ost läggs på lagring börjar ett nytt kapitel. Proteiner bryts ner, kristaller bildas, syror rundas av och aromer fördjupas. En fast och försiktig smak kan växa till något nötigt, karamelligt, nästan knäckigt. Det är ett långsamt arbete och just därför så fascinerande.

Vi gör inte som andra

I industrialiseringens spår har många skillnader suddats ut. Sortiment likriktas. Smaker anpassas för att passa alla och riskerar att inte riktigt beröra någon. Kunskap som en gång fördes vidare mellan generationer försvinner lätt när effektivitet blir viktigare än karaktär.

Därför vill vi göra tvärtom. Vi vill bevara variationen. Lyft fram ursprunget. Fördjupa smaken istället för att förenkla den. Samarbeta med producenter som värnar djurhållning, hantverk och lokal tradition. Och låta ostar mogna så länge de behöver, inte så kort tid som den breda marknaden kräver.

Det glädjande är att vi inte är ensamma. Runt om i världen växer intresset för mathantverk. Gamla metoder plockas fram, nyfikenhet väcks och kunskap delas på nytt. Det är en rörelse vi med stolthet är en del av. Att vara affinör är för oss inte en titel. Det är att bära sin egen idé och ett matkulturarv.

Smak tar tid. Och vi tycker osten är värd det.

Kanske gillar du detta också?

  • Paret som lever för osten

    Texten publicerad i Nya Lidköpings Tidning 17 juli 2024. Text och foto: Cecilia Isberg. Det började med en passion för ost och egen lagring av cheddar hemma att bjuda vännerna på. – Vi vill lyfta in den svenska hårdosten i finrummet, säger Ulrika Åkesson. Sedan 2014 köper Göteneparet in ung hårdost och mognadslagrar den i…

  • Quice Pate Filo

    Så börjar nytt år och affinören har varit i köket och lagat nya osträtter. Filodeg blir så frasigt och krispigt som pajskal. Filodeg har sitt ursprung i östra Medelhavet och Mellanöstern och är känd för sina tunna, nästan papperstunna lager som penslas med smör eller olja och bakas till gyllene sprödhet. När den möter den…

  • Varför ska vi äta svensk ost?

    Vi svenskar äter omkring 19 kilo ost per person och år. Det gör osten till mer än en njutningsprodukt, den är en del av vår vardag. Samtidigt är Sverige ett land med starka naturgivna förutsättningar för mjölkproduktion. Vårt klimat, våra betesmarker och vår vallodling har under generationer byggt upp en råvarukvalitet som gett oss ett…

  • Affinören stärker ostens goda

    Under mognadslagringen bevakar och stödjer affinören de processer som påverkar ostens smak och konsistens. Proteinet bryts ner av löpe och mjölksyrebakterier, vilket kommer påverka ostens konsistens och smak. Fettet bryts också ner och när fettsyror frigörs sätts en stor del av ostens smak. Laktos bryts ner först och bidrar till hålsättning i osten, till exempel…

  • Annorlunda SM-tävling 2020

    Sedan några månader tillbaka finns Bryggeriet i Götene med i Eldrimners sammanställning över mathantverkare i Sverige. Ungefär 1600 mathantverkare finns registrerade med information och lokalisering i landet. På detta sätt når vi ut till fler matintresserade. Det som sägs känneteckna ett mathantverk är att människans hand och kunskap tydligt är med i hela produktionsprocessen där…

  • Tacka fäboden för osten

    I sommar besökte vi en av Skandinaviens äldsta och största fäbodar. Bastberget, ensligt och omgivet av skogs- och myrmark, är idag ett avslutat kapitel i vår agrara historia. Ändå en märkbar del av vårt mejerikulturarv. Uppe på Bastberget, med utsikt över skogslandskapet, låg ett 150-tal byggnader, överraskande många bevarade. Byggnaderna bestod av låga grå små…